Hampa – en näringsrik gröda som binder koldioxid

Näringsrik, kolbindande och snabbväxande – hampa är en växt med många fördelar som har potential att vara en del av lösningen för ett hållbart jordbruk.

Problem

Jordbruket står för en stor del av de globala växthusgasutsläppen och har betydande miljöpåverkan, både genom vilka odlingsmetoder som används och vilka grödor som odlas. Dagens grödor förädlas primärt för att få hög avkastning, men mindre fokus läggs på egenskaper som gör växten tålig mot skadegörare som ogräs och svampar. Istället används bekämpningsmedel med negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden. De flesta grödor har även små rotsystem med begränsad förmåga att lagra in kol och ta upp näring, egenskaper som blir allt viktigare i ljuset av klimatkrisen. Industrihampa har potential att vara en del av lösningen på dessa problem.

Lösning

Odling av hampa kan bidra till att lösa flera av de hållbarhetsutmaningar som jordbruket står inför. Plantorna kräver inga bekämpningsmedel då de är snabbväxande och skuggande vilket gör att närliggande ogräs får svårt att gro och frodas. Hampans djupa pålrot bidrar till att förbättra plantans näringsupptag från jorden och gör grödan tålig mot både torka och vattenstress. Hampa binder även 10-15 gånger mer koldioxid än spannmål och 3 – 4 gånger mer än skog dvs upp emot 15 ton CO2/hektar. Hampan har potential som livsmedel, kosmetika och ses även som intressant material för bygg– och textilsektorn.

6 fördelar med grödan hampa

• Lagrar koldioxid: En hektar odling av hampa binder 10–15 ton koldioxid per år och hektar, eller ungefär lika mycket som en ung skog. Att jämföra med spannmål som binder cirka 1 ton koldioxid per hektar och år.
• Bidrar till ökad biologisk mångfald: Hampväxter producerar stora mängder pollen vilket är en stor fördel för bin. Blomningstiden inträffar samtidigt som andra grödor har en låg pollenproduktion, vilket gör plantan till ett bra komplement i odlingen. Plantorna erbjuder också skydd för fåglar samt föda i form av spill från hampafrön till olika djur.
• Ingen användning av bekämpningsmedel: Hampa har låg mottaglighet för skadegörare eftersom den saknar naturliga fiender. Hampaplantorna är också snabbväxande och skuggande, vilket gör det svårt för ogräs att växa till nära dem. Det innebär att lantbrukaren inte skall använda insekts-, ogräs- och svampbekämpningsmedel Gödning krävs dock för optimal tillväxt.
• Bryter sjukdomscykeln: Hampa kan bidra till att bryta en sjukdomsföljd av t ex. svampangrepp när den används som ett varierande komplement i växtföljden.
• Förhindrar markerosion: Hampans täta bladverk bildar ett naturligt marktäcke som minskar vattenförlusten och skyddar mot markerosion. Hampa blir marktäckande redan tre veckor efter groning.
• Tålig mot torka och vattenstress: Hampans pålrot förbättrar näringsupptaget från jorden och gör grödan tålig mot både vattenbrist och översvämning.

Utmaningar med hampaodling

• Förväxlingsrisk och attityder: Hampaväxten har länge kopplats ihop med produktionen av marijuana och de substanser som faller under narkotikalagstiftningen. Mellan 1970-2003 var det förbjudet att odla hampa i Sverige. Idag är det lagligt att odla industrihampa som har en THC-halt lägre än 0,3%.
• Tillståndsregleringar: Odling av hampan är idag endast tillåten om sorten är listad hos Jordbruksverket, är godkänd i EU:s registrerade sortlista samt fått godkänt i inlämnad tillståndsansökan.
• Bristande infrastruktur: Infrastrukturen kring hampaodling är outvecklad och bred kunskap saknas om vilka specifika steg som krävs för att förädla och processa hampafiber och hampafrö från olika sorter. Idag odlas hampa endast på ca 220 hektar i Sverige (2021/2022), att jämföra med de 461 200 hektar höstvete som såddes 2022.